jag lägger av nu. det finns inget mer att säga på denhär bloggen, eller något mera att säga om mitt liv.
kanske återkommer, kanske inte. men inte just nu.

peace

här igen. efter att ha velat, funderat, panikerat och tvekat. det känns som det börjar vara dags att påriktigt lägga ner denhär bloggen. det blir till ingenting helt enkelt, och jag har bara mig själv att skylla. det händer så mycket roligare saker i alla andras liv som jag vill läsa om. har ingen lust att skriva om mitt.
sitter och äter en god kikärts-sallad, och funderar på hur psyket fungerar då ångesten är så stark att man inte kan hantera den. det finns många försvarsmekanismer. mitt stänger av, lägger ner, dör ut. det stannar inte på autopilot utan kollapsar med en splittrad mjukladdning som resulterar i apati.

fick hem the ark´s nyaste och sista skiva igår. då jag lyssnar på den inser jag verkligen hur genialisk deras musik är, och hur mycket den betyder för mig. har i princip spelat sönder alla deras skivor, och så kommer det även ske med denna. the ark är så komplett på många sätt, tänker inte ens ge mig in på att försöka förklara det. the ark är en kärlek som inte dör ut, något som mitt hjärta har bultat för i många många år. och så kommer det att fortsätta. och det är så jävla svårt att hålla tårarna borta, varenda gång "the apocalypse is over" strömmar ut ur cd:spelaren. det bara skär i hjärtat. det gör så otroligt ont. men samtidigt det blir varmt, tårögt och lugnt.


efter att ha velat, funderat, panikerat och tvekat känns det ingenstans. men jag fortsätter såhär en stund till in i framtiden. fast dagarna inte är fyllda med så mycket roligheter, kanske det är värt att ha någonstans att plita ner en tanke eller två. vi vandrar vidare såhär, åtminstone för en stund.

peace

nu känner jag att jag behöver uttrycka mig litet, precis som jag också lovade er. gula löv faller ner från träden, och gradrarna är väldigt höstiga. har börjat använda halsdukar nu, till och med rumpvärmaren har jag fått ha på i bilen sena kvällar jag kört hem någonstansifrån. känner paniken stiga upp i halsen : "höst. redan?" men samtidigt välkomnar jag den med öppna armar. hösten är min absoluta favoritårstid.

det har varit en del på sistone, har inte heller varit så inspirerad att skriva. men nu här i morgonsolskenet, med apelsinjuicen och soyajugurten, känns det helt okej. skall strax även börja transkribera och skriva en intervju, som ni senare får läsa på ÖP:s hemsida. i lördags jobbade jag på Åminnefestivalen, så en text om det finns också på tidningens hemsida. det känns väldigt bra att få skriva sådär "påriktigt" igen, efter en längre tids paus. och responsen jag får från såväl chefen och läsarna, är väldigt värmande för hjärtat.

tankar på att att göra min andra tatuering har också bankat på dörren ett tag. jag har ritat sedan ett par år tillbaka, bara lite finslipning och tillägg behövs ännu. det börjar om ett par månader vara ett år sedan den första tatueringen, och nu känns det som att jag verkligen vill börja på med andra. den kommer att bli så himla fin.

har på senare tid varit väldigt skygg och inom egna skyddsmurar. känner att jag behöver det. de människor som jag har klarat av att träffa har gett mig styrka, känner mig så lyckligt lottad att ha såhär goda vänner. som verkligen förstår, stöttar och pushar mig sakta men säkert. facebook har nog varit en väldigt räddande faktor i mitt sociala liv, ja, nästan hela sommaren. det känns skönt att tala med nära och kära, trots att man inte alltid sitter ansikte mot ansikte. för det blir ibland alldeles för tungt att ta sig ut ur huset. det blir helt enkelt för svårt att hantera. hoppas att ni förstår hur viktiga ni är för mig, även om jag inte alltid orkar, hör av mig eller svarar.

tankarna är lite kaotiska just nu, håller inte riktigt dem i shack. men det kanske inte gör någonting, det måste väl få blir sånahäna ostrukturerade inlägg ibland. nu skall jag försöka ta tag i dagen, på schemat står som nämnt skrivande samt en kortare kaffeträff på stan. något Konstens Natt blir det inte för min del ikväll, vill hellre vara hemma och ta det lugnt. folkmängden är inte heller den minsta, eftersom evenemanget i år har tjugoårs jubileum. men, ni andra - åk ut och njut av all konst, människor och workshops. hoppas vädret håller sig soligt också .



peace

ja, jag är vid liv. har bara inte haft tid att skriva. mycket på gång. lovar att jag återkommer, snart.

M : - vad vill du göra idag?

J : - jag vill bli en bättre människa.

litet bilder från min vardag. från helgen, fram till idag.

det skulle vara skoj att kolla lite vem som läser min blogg. detta för att jag är nyfiken, men delvis också tips om hur jag skulle kunna förbättra bloggen och göra den intressantare. svara på dessa frågor och skriv, så blir jag glad i magen.

1. Vem är du och varifrån kommer du?

2. Hur hittade du hit?

3.  Varför läser du? Vad läser du helst om? Vilka ämnen är bäst?

4.  Vad vill du veta eller läsa mera om i min blogg?

 

bild från helgens villavistelse

 

peace

dendär kroppen, dendär styrkan, denhär kvinnan.
vill ha, behöver, ska, strävar.

hur kommer det sig, att jag aldrig har något vettigt att komma med? hur blir man en bra bloggare? hur lever man livet? hur gör man tankar till ord och hur sjutton gör man det lite vettiga, livet och tankarna till någonting som andra kanske skulle få ut någonting av?
dethär är ju bara hopplöst.